Sir 15

Fortsättning av det föregående. Människans fria vilja.

1Så gör den som fruktar Herren;

ja, den som håller fast vid lagen, han vinner henne. 2Hon kommer honom till mötes likasom en moder,

och likasom en ung maka tager hon emot honom. 3Hon giver honom förståndets bröd att äta

och vishetens vatten att dricka. 4Han stöder sig vid henne och vacklar icke,

han förlitar sig på henne och kommer ej på skam. 5Hon upphöjer honom över hans närmaste

och upplåter hans mun i församlingen. 6Glädje får han till arvedel,

ja, en fröjdekrahs och ett evärdligt namn.

7Oförståndiga människor kunna aldrig vinna henne,

och syndiga män få icke skåda henne. 8Fjärran är hon från de övermodiga,

och lögnare hava henne icke i sina tankar. 9Lovsång ljuder icke väl i syndarens mun,

ty den är honom ej ingiven av Herren. 10Nej, ur ett vist hjärta må lovprisning frambäras,

och där är den en gåva av Herren.

11Säg icke: »Det är Herren som är skulden till mitt avfall»;

ty det han hatar, det får du icke göra. 12Säg icke: »Han själv har förlett mig»;

ty han behöver ingen syndare. 13Allt vad styggelse heter, det hatar Herren,

och de som frukta honom hava icke behag därtill. 14Han skapade människan i begynnelsen

och överlämnade henne åt hennes fria vilja. 15Om du vill, så kan du hålla buden,

och att öva trohet står i ditt eget val. 16Han har satt framför dig eld och vatten;

efter vilket du vill kan du räcka ut din hand. 17Framför människan ligga liv och död;

och vilket hon väljer skall varda henne givet. 18Ty stor är Herrens vishet;

väldig är han i makt, och allting ser han. 19Och hans ögon äro vända till dem som frukta honom,

och han känner allt vad en människa har för händer. Men ingen bjöd han att vara ogudaktig,

och ingen gav han lov till att synda.

^{a b c d e f g h i j k l}

20